Aktieägaravtal

Aktiebolag kan ha allt från en ägare till flera tusen ägare. I stora bolag är aktieägarna oftast inte aktiva i driften av bola­get med undantag av beslutsfattande i vissa frågor som enligt aktiebolagslagen (2005:551) (”ABL”) ska beslutas på stämma. I bolag med en begränsad aktieägarkrets är det desto viktigare att aktieägarna kan samarbeta med varandra på ett tillfredsställande sätt. Det är därför vanligt att aktieä­gare ingår ett s.k. aktieägaravtal (konsortialavtal) där de reg­lerar förhållandena mellan varandra.

Aktieägaravtalet fungerar som ett komplement till aktiebo­lagets bolagsordning. Den stora skillnaden i förhållande till bolagsordningen är dock att aktieägaravtalet i allmänhet inte kan göras gällande gentemot bolaget utan endast gente­mot de aktieägare som ingått avtalet.

Hur ett aktieägaravtal lämpligen utformas beror bl.a. antalet aktieägare som ska ingå avtalet och hur aktierna är förde­lade dem emellan. Vissa frågor kan regleras såväl i bolag­sordningen som i aktieägaravtalet. I artikeln behandlas översiktligt fördelar respektive nackdelar med att reglera en viss fråga i ett aktieägaravtal jämfört med bolagsordning.

Vidare behandlar artikeln vissa av de punkter som är vanligt förekommande i ett aktieägaravtal.

 

Du som är Bonnier Ledarskap abonnent har blivit uppgraderad utan extra kostnad och väljer nytt lösenord vid inloggningen. www.management360.se